Vi fick även se när lodjuret skulle matas, vilket var förbannat häftigt! Eftersom djuret är otroligt skygg, så är det väldigt ovanligt att man får se den. Loet kom smygandes fram helt ljudlöst genom buskarna, stannade till, vände och gick tillbaka. Efter någon minut kom den igen, den här gången liiite lite längre fram än sist. Och så höll den på. Till slut kom den fram till stenen, tog ett språng upp och fick äntligen tag på sin goa köttbit och kunde återvända ut i djupaste buskagen.
Ett måste när man är där är att klättra längst upp i ställningarna och åka rutchkana ner! Var ju hur kul som helst när man var liten, så självklart ska man göra de i fullvuxen storlek också. Dock inte lika lätt å smidigt i de trånga tunnlarna och små genomgångarna. Men upp tog vi oss! Förra året skallade jag rutchkanetunneln längst ner, tyckte den var bråkig så ja va tvungen å sätta an på plats!
(Kom i världens fart och i slutet råka jag sätta mig upp och fick tunneltaket mitt på skallen, trodde fan ja spräckt skallbenet)
Fick även se järven för första gången. Lekte runt där med den andra järven, bråkade lite och sen lekte igen. Nästa gång kanske man få en glimt av Bjärven..! ;)
Underbar dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar